Dientamoeba fragilis


Vad orsakar Dientamoeba fragilisinfektion och hur sprids det?

Det är inte klarlagt hur Dientamoeba fragilis sprids och hur dess livscykel ser ut. Parasiten är mycket känslig för omgivnings- och miljöfaktorer. Man spekulerar i om den kan spridas via djur, maskägg eller direkt från människa till människa. Parasiten överlever endast några timmar utanför sin värd och den har svårt att överleva i vatten, något som gör kontaminerat vatten till mindre sannolik smittkälla. Parasiten överlever inte heller i rumstemperatur, vilket minskar sannolikheten att den skulle vara en frilevande organism.

Artikel om spridning via springmask-Sverige 2013

Artikel om spridning via springmask- Danmark 2013

Artikel om spridning via cystform- Australien 2014

D. fragilis förmåga att orsaka symptomatisk infektion är inte säkert fastställd. Man har dock hos patienter med förekomst av D. fragilis och samtidiga mag-tarmbesvär noterat ökad förekomst av inflammatoriska förändringar i tarmen.

Symtom och komplikationer

D. fragilis förmåga att orsaka symptomatisk infektion är inte säkert fastställd. Många människor är bärare av parasiten utan att ha symtom. De vanligast förekommande symtomen som skulle kunna bero på D. fragilis är smärta och obehag i magen samt diarré. Långvariga besvär från tarmen i upp till två år har beskrivits. Man har även i vissa studier funnit en koppling mellan D. fragilis och diagnosen irritable bowel syndrome (IBS). I en stor dansk fall-kontroll studie fann man emellertid fler personer med D. fragilis i den symtomfria kontrollgruppen än i gruppen med IBS-symptom.

Artikel om D. fragilis hos IBS jämfört med friska- Danmark 2015

Diagnostik och behandling

Förekomst av D. fragilis fastställs genom påvisande av parasiten i avföringsprov. För mikroskopisk påvisning krävs att provet tas i SAF-fixativ samt att material som inte koncentrerats undersöks. För verifiering kan trichromefärgning, Van-Gieson färgning eller Giemsa/ modifierad fieldsfärgning användas.

Det råder inte full enighet om D. fragilis orsakar sjukdom och om fynd av parasiten bör behandlas eller inte. Antibiotikabehandling kan övervägas vid fynd av D. fragilis när annan orsak till diarré har uteslutits men de studier som stödjer klinisk effekt av antibiotika är små. I en stor dansk placebo-kontrollerad studie på barn fann man ingen skillnad i förbättring av symptom mellan placebo och behandling (metronidazole). De flesta i behandlingsgruppen blev också åter positiva for D. fragilis efter studien.

Artikel om behandlingstudie med Metrondiazol- Danmark 2014

Förebyggande åtgärder

Det finns inget vaccin mot Dentamoeba fragilis. Eftersom man inte vet hur parasiten sprids är det svårt att veta hur man ska skydda sig men en god hand-, vatten- och livsmedelshygien bör verka förebyggande.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Inga särskilda smittskyddsåtgärder är motiverade vid enstaka fall.

Exempel på utbrott

Några egentliga utbrott av Dentamoeba fragilis har inte rapporterats. Under 2012 påbörjades en utredning om möjligt utbrott av D. fragilis bland barn på en skola i Jönköping. Efter att man sett en hög förekomst av gastrointestinala besvär (buksmärtor, lös avföring) bland barnen fann man D. fragilis hos mer än hälften av de provtagna.

Artikel om Dientamoeba hos skolbarn i Jönköping- Sverige 2015

 

Kuriosa

Namnet Dientamoeba fragilis kommer från:

  • di avser de två kärnorna i trofozoiten;
  • ent avser tarmmiljön i vilken organismen lever;
  • amoeba avser att den först uppfattades vara en amöba (men nu klassificeras den som flagellat);
  • fragilis hänvisar till det faktum att trofozoitformen är mycket känslig.

Läs mer på andra webbplatser

Källa: Folkhälsomyndighetens hemsida 2015-08-08

 

 

20160927