Cryptosporidium spp Diagnostik

 

 

Diagnostik

Diagnosen ställs genom att oocystor påvisas i avföringen i mikroskop. Oocystorna är små, endast fyra till sex µm och är syrafasta vilket gör att de färgas med Ziehl-Neelsen färgning. Parasitologisk diagnostik är till största delen fortfarande baserad på mikroskopi även om PCR-metoder används mer och mer. Cryptosporidium kräver på de flesta laboratorier särskild frågeställning och vid den frågeställningen så färgas provet med en Ziehl-Neelsen färgning. Rutinmässig mikroskopi av feces vid ”Cystor och maskägg” kan dock detektera Cryptosporidium och det främsta kännetecknet är att de inte tar upp någon jod vilket lämnar de ofärgade men allt annat gulfärgat.  Det är viktigt att så mycket som möjligt av provmaterialet undersöks, ds att hela provmängden homogeniseras ordentligt och att allt material silas innan koncentrering. Centrifugering bör göras minst tre minuter 1500g, vid lägre tid och hastighet finns risk att Cryptosporidium inte centrifugeras ner.De har en tydlig struktur och lyser betydligt mer än tex svampar som är i liknande storlek. Det krävs att man screenar provet på 40 ggr förstoring med en bra och stark jodlösning. Man måste sedan verifiera misstänkta fynd med Ziehl-Neelsen-färgning för definitiv diagnos. I tex Jönköping visar screening av våtpreparat för Cryptosporidium samma känslighet som PCR.

Länken nedan visar folkhälsomyndighetens statistik av smittsamma sjukdomar och antalet anmälda fall av Cryptosporidium/ 100 000 invånare mellan 2004 och 2014.

Statistik Cryptosporidium 2004-2014

Man kan se att det ökat de senaste åren och det finns stora skillnader och att tre län står för merparten av fallen. Läs mer i Folkhälsomyndighetens  

Årsrapport om Cryptosporidium 2014.

Tidigare har Cryptosporidiuminfektion ansetts vara väldigt ovanligt och därför kanske inte screening har varit indicerat men den aktuella ökningen  innebär att diagnostiken bör ändras och att Cryptosporidium bör vara en del av rutindiagnostiken av tarmparasiter/ diarrepatienter och det är möjligt både om man använder mikroskopi och PCR.

Om man väljer PCR är det viktigt att se till att metoden täcker in så många arter som möjligt eftersom Folkhälsomyndighetens typningsstudie visat att nära 10% av infektionerna är av annan art än de vanliga Cryptosporidium parvum och Cryptosporidium hominis. Om man väljer mikroskopi är det viktigt att man lär sig att identifiera misstänkta Cryptosporidium vid rutinmässig undersökning (så kallat våtpreparat).

Cryptosporidium verkar vara betydligt vanligare än vad som tidigare varit känt och diagnostik av Cryptosporidium bör vara en självklar del av rutindiagnostik av diarré-patienter.